Det vi får frågor om, varje vecka.
Har du funderingar på att bli familjehem? Det första steget är ett samtal, du behöver inte ha alla svar, bara viljan att göra skillnad.
Familjehem och jourhem
Vad är skillnaden mellan familjehem och jourhem?
Familjehem är för mer långsiktiga placeringar där barn och ungdomar behöver stabilitet och trygghet på grund av livsomständigheter eller familjeutmaningar. Jourhem är för akuta eller tillfälliga placeringar, ett tillfälligt hem tills en mer permanent lösning kan ordnas.
Vad förväntas av ett familjehem?
Att erbjuda en kärleksfull, trygg och stabil miljö för barnet eller ungdomen, samarbeta med Familjen Är Allt AB och socialtjänsten för att säkerställa barnets bästa, och delta i handledning och utbildning som stöder uppdraget.
Hur länge kan ett barn bo i ett familjehem?
Tiden varierar från några månader till flera år, beroende på barnets behov och placeringsavtal. Målet är alltid att stötta barnet tills återförening med biologisk familj eller annan långsiktig lösning är möjlig.
Kan vi adoptera barnet på sikt?
Adoption är inte det normala spåret i familjehemsvården. När ett barn bott länge hos er kan socialtjänsten dock överväga en vårdnadsöverflytt, då blir ni barnets vårdnadshavare men barnet behåller arvsrätten hos sina biologiska föräldrar och kontakten med dem ska fortsätta. Beslutet ligger alltid hos socialtjänsten.
Familjen och vardagen
Vilka utmaningar kan uppstå som familjehem?
Att hantera barnets känslomässiga behov, samarbete med myndigheter och biologiska föräldrar, och att balansera familjeliv med uppdraget som familjehem.
Hur påverkas de egna familjemedlemmarna?
Att ta emot ett barn kan påverka familjens biologiska barn och övriga medlemmar genom delad uppmärksamhet och resurser, och hantering av känslomässiga påfrestningar som kan uppstå i vardagen.
Kan man bli familjehem om man redan har egna barn?
Ja, många familjer kombinerar både biologiska och placerade barn. Det kan ge en ny dimension av syskonskap och gemenskap i familjen. Vi vill dock att era egna barn är minst tre år innan vi påbörjar en bedömning, så att vardagen i hemmet redan har hittat sin form.
Vem kan bli familjehem?
Du kan vara ensamstående, sambo eller gift. Du kan ha egna barn eller inte. Det viktigaste är trygghet, tid, eget rum till barnet och vilja att samarbeta med oss och socialtjänsten.
Måste jag ha villa?
Nej. Lägenhet fungerar utmärkt så länge barnet kan ha eget rum och miljön är trygg.
Vad händer om vi själva blir sjuka under ett uppdrag?
Säg till oss direkt. Vi går igenom situationen tillsammans med er och socialtjänsten och avgör vad som behöver justeras, det kan handla om extra avlastning, tätare handledning eller, i vissa fall, att en annan familj tar över. Arvodet är sjukpenninggrundande, så Försäkringskassan kan vara aktuell att kontakta.
Ersättning
Får man ekonomisk ersättning som familjehem?
Ja. Ersättningen täcker mat, kläder, skolgång och fritidsaktiviteter, samt arvode för tid och omsorg som familjehemmet ger. Det innebär både kostnadstäckning och kompensation för engagemanget. Kontakta oss för information om ersättningsnivåer för ditt uppdrag.
Är ersättningen lön?
Nej. Omkostnadsersättningen är skattefri och täcker barnets kostnader. Arvodet är skattepliktigt och pensionsgrundande, men räknas inte som lön, det är ersättning för uppdraget, inte anställning.
Måste jag säga upp mig från jobbet?
Oftast inte. Många familjehem fortsätter arbeta hel- eller deltid. Vid förstärkta uppdrag eller mycket små barn kan en förälder behöva trappa ner.
Kan jag jobba heltid samtidigt som jag är familjehem?
I många uppdrag går det bra. Vi ser gärna att det finns två vuxna i familjen där minst en kan vara flexibel om barnet får perioder med större behov. I förstärkta uppdrag och behandlingsfamiljer är det däremot ofta ett krav att en vuxen är hemma på heltid.
Stöd och utbildning
Vilket stöd får man som familjehem eller jourhem?
Hos Familjen Är Allt AB får du grundutbildning ”Ett hem att växa i” samt vidareutbildning om barns utveckling, trauma, NPF och annat som stärker ditt uppdrag. Du får individuell och gruppbaserad handledning av erfarna socionomer, och kontinuerligt stöd i vardagen med beredskap kvällar, nätter och helger.
Vad gör vi om det blir kris?
Ring oss. Vi har jourtelefon dygnet runt och konsulent på plats inom några timmar vid akuta situationer.
Hur ofta träffar barnet sina föräldrar?
Det bestäms av socialtjänsten i genomförandeplanen. Vi stöttar er i umgängessituationerna, både praktiskt och känslomässigt.
Hur ofta träffar vi vår konsulent?
Vanligen 1 till 4 gånger i månaden, beroende på placeringens karaktär och behov. Däremellan finns vi tillgängliga via telefon, och vi har jour dygnet runt om något akut händer.
Process och utredning
Hur lång tid tar processen?
Vanligtvis 2–4 månader från intresseanmälan till matchning. Vi har ingen brådska, vi vill göra det rätt.
Vad ingår i utredningen?
Strukturerade intervjuer (Kälvesten eller BRA-fam), referenser, registerkontroller (belastnings-, misstanke-, LOB- och socialregister), hembesök och samtal med eventuella egna barn.
Vad händer om vi inte blir godkända?
Vi är raka. Får ni avslag förklarar vi varför, och ni får möjlighet att komma tillbaka om förutsättningarna förändras.
Finns det någon åldersgräns?
Nej, det finns ingen formell övre eller undre gräns, så länge ni har ork, hälsa och stabilitet för uppdraget. Vi tittar på helheten: livssituation, energi och förmåga att finnas där för barnet, inte bara nu utan ofta en bra bit upp i tonåren och ibland längre.
Hur lång tid tar det innan vi får en placering efter att vi blivit godkända?
Det går inte att svara exakt. Ibland kommer en passande förfrågan inom några dagar, ibland tar det flera månader. Vi prioriterar rätt matchning framför snabb placering, det är det som gör att placeringarna håller.
Fler frågor?
Vi tar gärna ett samtal, utan åtagande. Du bestämmer själv om du vill gå vidare.